Varför feminismkritik?

Tja, varför inte, vore kanske en mer befogad fråga? Alla filosofier och ideologier mår väl bra av att utsättas för kritisk granskning? Antingen visar de sig hålla för granskningen, och i så fall stärks de bara av den, eller – om de helt saknar förankring i verkliga omständigheter – så smulas de sönder och kasseras på historiens sophög. Oavsett vilket utfallet blir, är granskningen i sig inte av ondo.

Nu tycker kanske någon att jag gör det lätt för mig, och menar att de finns de som aktivt motarbetar (och inte bara granskar) feminismen av allt annat än konstruktiva skäl, utan för att det de facto finns en misogyn agenda i botten. Jag är benägen att –  åtminstone delvis – hålla med. Framför allt inom religiöst styrda grupperingar och samhällen verkar det finnas en vilja att kontrollera kvinnor, vilket leder till ett instinktivt motstånd mot alla former av feminism.

Det är dock inte min utgångspunkt. Jag motsvarar i mångt och mycket definitionen av en klassisk liberalfeminist, och känner varmt för de landvinningar feminismen historiskt har uppnått, både avseende ökade kvinnliga rättigheter och breddade könsroller. Dock är det skillnad på klassisk feminism och på den moderna radikalfeminismen, med sina allt annat än verklighetsförankrade teorier.

Ta till exempel den närmast religiösa tron på könsmaktordningen: uppfattningen att kvinnor strukturellt är underordnade män, och att alla män har en kollektiv skuld i förtrycket av kvinnor bara genom att utöva traditionell manlighet. Vissa menar till och med att det räcker med att vara biologisk man för att utöva förtryck. De mer misandriska radikalfeministerna föreslår att mäns förtryck av kvinnor är att se som väntat, givet att mannen är det av naturen destruktiva, våldsamma och själviska könet. Individuella variationer bortses från utan eftertanke.

Homeless man

”Se hur den överordnade, hemlöse mannen genom sin blotta existens utövar ett rått, patriarkalt förtryck gentemot dessa unga, kvinnliga offer…”

Föga förvånande (för de flesta resonabla människor) har jag väldigt svårt att respektera denna åsiktsströmning, lika lite som jag accepterar andra kollektivistiska fördömanden så som rasism, homofobi eller misogyni, för den delen. Visst finns det områden (såväl geografiska som ämnesmässiga) där kvinnor som grupp möter större svårigheter än män, men kollektiv skuld som tillskrivs en individ på grund av dennes kön är ren sexism och inget annat. Följaktligen bör misandrisk radikalfeminism ifrågasättas av alla med liberala, humanistiska värderingar.

(Värt att påpeka här är för övrigt att det är fullt möjligt att kritisera radikalfeminism utan att ens kritisera – och än mindre vara fientlig mot – kvinnor i allmänhet, precis som det är fullt möjligt att kritisera överdrivet misogyna machoideal utan att därmed vara mansfientlig.)

Precis som jag är inne på i min redogörelse för bloggens ambitioner, finns det fler anledningar till att ifrågasätta radikalfeminismen. Den kanske starkaste sådana är att så länge män ses som tillhörande det överordnade och ”privilegierade” könet, kan deras åsikter i jämställdhetsdebatten enkelt bortses från. Så länge ett radikalfeministiskt tolkningsföreträde råder (och givet att majoriteten av Sveriges riksdagspartier har könsmaktordningen inskriven som trosartikel i partiprogrammen kan detta sägas vara fallet) kommer mansfrågor aldrig att erhålla adekvat uppmärksamhet. Så länge vi statiskt delar upp könen i offer och förövare kan vi inte göra anspråk på att verkligen sträva efter jämställdhet.

En sista anledning jag ser till att förhålla sig kritisk till epitetet feminism (inte andemeningen bakom) är att det börjar bli lika delar en tom floskel som en etikett för symbolisk rättrogenhet. Kallar man sig feminist tillhör man per automatik ”de goda”, och om inte så är man fienden. Hur man faktiskt beter sig är mindre viktigt.

Själv är jag medlem i Humanisterna, mycket på grund av deras arbete mot religiöst förtryck, vilket primärt drabbar kvinnor. Jag är även medlem i GAPF, vilket rimligen inte heller borde ses som ett direkt kvinnofientligt ställningstagande. Utöver detta är jag månadsgivare till Min Stora Dag, samt medlem i Naturskyddsföreningen, och min partner och jag har ett fadderbarn i Afrika (en flicka, som det råkar sig). Bägge de gånger jag har haft inflytande över rekryteringsprocesser på mitt arbete har jag sett till att headhunta begåvade kvinnor jag tidigare jobbat ihop med (eftersom jag såg dem som bäst lämpade). Under den tid jag hade bloggen Certatio producerade jag regelbundet texter som angrep homofobi och rasism.

Jag menar inte att ovanstående (måhända något pretentiösa) uppräkning gör mig förmer än någon annan, men kanske kan det illustrera att jag ändå försöker agera humanistiskt i min  tillvaro? Trots detta bemöts jag ofta av folk som kallar sig själva för feminister som om jag vore en vital del av problemet. Som vit man, privatanställd, och med den gränslösa fräckheten att inte kalla mig feminist (jisses, jag kritiserar den ju till och med!) ses jag ibland närmast som ondskans fanbärare, en kvinnofientlig högerextremist vars frånfälle skulle göra världen till ett bättre ställe.

En ideologi som är så upptagen med yta framför innehåll, med rätt attribut framför faktiskt handlande, kommer jag aldrig att till fullo kunna respektera. Därför kommer jag att fortsätta jobba för jämställdhet utan att kalla mig feminist, och fortsätta min kritik mot den verklighetsfrånvända, misandriska radikalfeminismen.

Annonser

2 comments

  1. Jättebra skrivet och fantastiskt initiativ att skapa denna blogg! Jag tror vi har mycket gemensamt i synsätt kring jämställdhet. Jag kommer att upptäcka din blogg mer sen för att ge både positiv och negativ kritik. =) 😉 MVH // C

Dela gärna med dig av din åsikt, men tänk på att bemöta andra som du själv skulle önska bli bemött!

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s