Könsroller – biologi eller social konstruktion?

Debattens vågor går ibland höga kring huruvida våra könsroller är biologiskt grundade eller socialt konstruerade. Vissa verkar vilja hävda biologisk determinism, och därmed konservera dagens könsroller som ”naturens ordning”. Andra verkar vilja hävda social konstruktion, och därmed utplåna alla skillnader mellan könen eftersom det är först då vi alla blir ”fria som individer”.

Jag hävdar att sanningen ligger någonstans däremellan, och att det är viktigt att vi inser det.

Det finns vid det här laget hyllmeter efter hyllmeter med vetenskapliga avhandlingar som påvisar (genomsnittliga) fysiologiska och neurologiska skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor, så frågan om huruvida biologi spelar någon roll ämnar jag faktiskt inte debattera i någon nämnvärd utsträckning. Svaret är ”ja, biologi spelar roll”. Mäns bredare normalfördelningskurva nästan vad det än gäller, mäns högre fallenhet för autism eller psykopatiska drag, kopplingen mellan testosteronhalten ett foster utsätts för i livmodern och riskbeteende samt sexuell läggning i vuxen ålder, med mera… Det finns gott om exempel.

Det som är viktigt att komma ihåg här är att vi fortfarande pratar om genomsnittliga skillnader och sannolikheter. Den förväntade skillnaden i beteenden och preferenser mellan två individer av samma kön är som regel större än skillnaden mellan könens genomsnitt. Därför gör man klokt i att inte förutsätta alltför mycket om individen som står framför en, baserat endast på vetskap om dennes (biologiska) kön.

Jag vill alltså inte att man använder biologi som en ursäkt för att låsa ner vare sig kvinnor eller män i smala könsroller, utan bara som en förståelse för att könen i genomsnitt sannolikt aldrig kommer att göra identiska val på alla områden – vi har helt enkelt inte tillräckligt likadan kabeldragning och programmering för det.

På samma vis ser jag det som uppenbart att delar av våra könsroller även är socialt konstruerade. Om småflickor som trillar konstant får frågan ”men lilla gumman, hur gick det?” med oroat tonfall, medan pojkarna får ett barskt ”äsch, ingen fara – upp med dig!” lär detta rimligen påverka beteenden i vuxen ålder. Att uttryck som ”fjolla” och ”kärring” ses som extra hånfulla skällsord riktade just till män, beror likaså knappast på hur neuronerna i våra hjärnor är kopplade, utan snarare på normativa uppfattningar om hur en man förväntas bete sig för att vara samhällsnyttig.

Toys for childrenFöljaktligen finns det goda förutsättningar för att motverka stereotyper och normer som hämmar människor och begränsar deras livsval. Inte för att utraderingen av alla skillnader mellan könen är ett mål att sträva efter (könen kommer som sagt aldrig att bli helt lika varandra, hur mycket social ingenjörskonst vi ägnar oss åt) utan för att personlig frihet är det. Så länge som ett beteende inte skadar någon annan, bör det vara precis lika okej vare sig det är könsnormativt eller ej!

I en ideal värld skulle dagisbarn oavsett kön, och utan pekpinnar eller fördömanden från vare sig vuxna eller kamrater, få välja om de vill leka med dockor eller bilar – oavsett om andelen pojkar som sedan väljer att leka med bilar är 0%, 50% eller 100%…

3 comments

  1. Att pojkar får veta att de inte ska sjåpa sig hänger väl mycket ihop med att sjåpiga pojkar får svårt att attrahera kvinnor senare i livet. Och så förbereds de på att de ska offra sig framöver, om det behövs.

    1. Tack. Jo, jag gillar ditt inlägg med.

      Vet ej om det finns statistik. Jag skrev ”om”, inte ”när”, och det var tänkt som ett målande exempel och ej ett faktapåstående. (Sedan tror jag nog ändå att det ÄR lite så; det är åtminstone upplevelsen jag har från andra föräldrar och deras barn jag har iakttagit…)

Dela gärna med dig av din åsikt, men tänk på att bemöta andra som du själv skulle önska bli bemött!

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s